Jakten på den omöjliga

..Och drömgränsen på tre kilo kändes plötslig möjlig.

Ur Fiskejournalen Nr 4 2024

TEXT OCH FOTO: CHRISTIAN OTTOSSON

– JAG TROR INTE färnan är speciellt stor, eller?

Min gode vän Henrik Stale har precis krokat en färna i en krök strax innan nacken av strömmen. Just den här platsen av ån har blivit speciell för oss båda.

Henrik och jag har fokuserat på ytmete efter färna i Emån varje vår de senaste sex åren. Det började med en satsning på två dagar där vi egentligen inte visste så mycket om vare sig sträckan eller om varandra. Jag skulle träffa Henrik våren 2018 och spela in ett avsnitt av en podcast med honom och samtidigt passa på att fiska tillsammans. Men de där två dagarna blev startskottet på en vänskap för livet och en gemensam besatthet av Emåns ytmete efter stora färnor.

Med åren har våra dagar längs ån blivit allt fler. Även synen på hur och var vi fiskar har förändrats, allt för att utvecklas och söka nya möjligheter. Men målsättningen var tydlig från början, att fånga en färna över tre kilo på ytmete.

ETT DJUPT KVÄLLSVAK

Våren 2020 bestämde vi oss för att börja fiska tidigare än vanligt. Normalt sett brukar vi köra igång i början av maj, men detta år startade vi ett par veckor tidigare. Vi var inställda på att det skulle bli tuffare att lura upp färnorna till ytan, ofta krävs högre vattentemperatur för att de ska stiga. Vår förhoppning var dock att genom på så vis slippa att arter som mört och löja skulle rycka i våra brödbitar.

Att meta färnan på ytan är inget stillasittande mete, man går långa sträckor i en oftast svårtillgänglig miljö med buskar, träd, vass och grenar som omfamnar ån.

Vi hade fiskat hela dagen och kroppen började bli trött, men vi stannade för att pröva en sista plats innan ljuset helt skulle försvinna. Med hjälp av en slangbella sköt vi ut några brödbitar som landade i mitten av ån och de började genast driva nedströms.

Efter en stund ser vi en färna som går upp och tar en av brödbitarna. Henrik svingade snabbt ut sin brödagnade krok och började släppa ut lina i takt med att strömmen förde brödbiten ned mot vakplatsen. Ljuset föll snabbt och vi såg knappt brödbiten, men vi hörde hur en stor fisk gick upp och tog den. Henrik krokade på vinst eller förlust, för visst måste det ha varit hans brödbit?

Mothugget fäste och spöet böjde sig omgående i en djup båge som ett tecken på stundens allvar. Efter några nervösa rusningar från färnan började den sakta följa med uppströms och när den närmade sig kändes den inte alls så stor som vi hoppats.

– Den känns ganska liten nu faktiskt.

Nästa gång gör den som nästan alla färnor gör – den rusade rakt in under närmaste buske och fastnade …

Henrik fick med min hjälp krypa under, förbi och klättra över några nedfallna träd, sly och buskar för att till slut få loss fisken och då såg vi den. Vi båda tittade på varandra och insåg att den här färnan var enorm!

Jag lyckades snabbt få håven på plats och det blev genast eufori och kramkalas. Vi vägde färnan och vågen stannade på imponerande 3 010 gram.

NYA MÅL

Målet var uppnått redan året efter, vi hade fångat en färna över tre kilo. Nytt mål blev på ett annat plan bortom vikter, att fånga “den omöjliga” alltså en fisk de flesta drömmer om men som nästan ingen lyckas fånga. Ett svårt mål helt enkelt.

Samtidigt bestämde vi oss för att även utforska andra delar av ån. Emån är 229 kilometer lång och rinner igenom Jönköping och Kalmar län, det finns med andra ord långa sträckor att utforska. Vi valde att ta med en biltaksbåt för att även komma åt partier som inte gick att nå till fots, vi skulle även täcka mer vatten och få möjligheter att fiska från nya vinklar för att få till bättre och längre drifter.

För att meta färna på ytan krävs ingen speciell utrustning och i grunden är metoden ganska enkel. Du behöver ett haspelspö, en haspelrulle, lina och en enkelkrok. Men som i så mycket annat fiske är det detaljerna som avgör om det ska bli lyckosamt.

Ett haspelspö som är 12-13 fot långt är att föredra, då går det nämligen att nå längre ut i ån och samtidigt få till bättre drifter.

En mindre haspelrulle, storlek 2500 med en tunn flätlina runt 0,12–0,14 millimeter är en bra grund. Flätlinan flyter bättre än en nylonlina och den är dessutom tunnare vilket gör det möjligt att kroka färnan snabbare. Du behöver inte lyfta lika mycket lina ur ån för att få kontakt med fisken helt enkelt.

ATT PRESENTERA RÄTT

Använd 3–5 meter fluorocarbonlina som tafs, 0,20 millimeter är lagom. Tafsen skyddar mot slitage från grenar och stenar, den skyddar även fisken från skador som kan uppstå av den tunna flätlinan. Fluorocarbonlinan är inte heller lika synlig i vattnet som en flätlina, vissa gånger kan färnan gå upp och titta på den brödagnade kroken eller slå på den för att göra den mindre. De synar helt enkelt ditt krokbete och ju naturligare du kan presentera det, desto större chans är det att kroka fisken. Även en stark enkelkrok behövs, fisket sker i strömmande vatten och ibland krävs en tuff press och då måste kroken hålla. Jag föredrar att fiska med en Drennan Wide Gape Specialist-krok i storlek 4.

Vid ytmete används en bit av skorpan på ett franskbröd som fästs på kroken. Skorpan flyter och löses inte upp för snabbt.

Fisket sker med öppen bygel, pekfingret används för att kontrollera hur mycket lina som behöver släppas ut från spolen för att brödbiten ska följa med strömmen så naturligt som möjligt. Att få till en bra drift kräver dock en del träning. Att ge för mycket lina som ligger i en stor båge i ytan gör det svårt att hinna kroka i tid. Att ge efter för lite lina gör att brödbiten, draggar och rör sig onaturligt. Ofta till följd att färnan synar bedrägeriet och ignorerar brödbiten.

BÅTFISKE MED FÖRHINDER

Biltaksbåten sattes i vattnet första gången i början av maj 2021 och nya äventyr och minnen skulle skapas. Vi hade hunnit ta oss 500 meter nedströms när jag fick syn på ett rep som gick över ån.

– Vad är det där till för? sa jag till Henrik.

– Jag vet inte, sa han medan strömmen ökade och båten rörde sig allt snabbare …

Pang! Båten gick på grund och började snabbt vrida sig och ställa sig på sidan i ån. Vi hoppade genast ur båten och kunde få den i rätt riktning igen utan att den kantrade.

– Nu vet jag vad repet var till för, sa Henrik. Det är ett grund här!

Det var vår första grundstötning, men absolut inte den sista. Vi fortsatte nedströms och möttes av flertalet strömmar där vi tvingades tömma båten på utrustning. Jag bar alla prylar längs stranden, förbi strömmen medan Henrik lekte forsränning förbi de stora stenarna. Äventyr blev det verkligen och vi fick det vi ville med båtfisket, det gav oss en ny dimension.

Våra resor till ån har utökats till minst fem dagar i sträck och blivit årets höjdpunkt. Att få tälta längs ån i flera dagar är ren magi för själen och vi har fått uppleva många olika väderförhållanden. Vi har vaknat upp med nästan en decimeter snö, vi har till och med råkat ut för tio minusgrader någon natt. Men för det mesta har vi ändå haft fantastiska vårdagar med sol, värme och god mat på våra äventyr. Fisket har också varit bra med flera färnor över 2 500 gram vilket är ett riktmärke. Just den vikten är nämligen Storfiskregistrets gräns för färna.

ETT FANTASTISKT ÄVENTYR

När vi började planera för 2023 års resa var det självklart att båten skulle följa med och målet var att fokusera på den sträckan där vi dittills hade fiskat mest, den delen vi numera kallar Hemmasträckan.

Här har vi lagt mängder med timmar och mil, fångat flera fina färnor och upplevt fina minnen tillsammans. Visst hade båten varit ovärderlig vid våra tidigare försök, men samtidigt hade den på sätt och vis även varit en glädjedödare. Vissa delar av ån har visat sig vara tråkiga och fisklösa fastän att de har sett intressanta ut från land eller på kartan. Skulle “vår” sträcka få lite samma känsla sedd ifrån från vattnet?

Vi sköt ut båten en tidig förmiddag, solen sken och vårvärmen var påtaglig, vinden var nästan obefintlig, förhållandena var med andra ord perfekta. Vi gled knappt i styrfart fram längs ån. Fyra, fem brödbitar låg utslängda på lagom avstånd ifrån båten. Efter en stund gick en färna upp och tog en av brödbitarna, strax därpå steg ännu en, färnorna var verkligen igång.

Snabbt fick vi ner ankaret och kastade ut var sin brödbit i närheten av de tidigare vaken. Det tog inte lång tid innan dagens första färna var krokad. Ingen bjässe, men en fin fisk som bjöd på en härlig fajt i strömmen.

Vi fortsatte nedströms och stötte självklart på hinder i form av strömmar som vi visste skulle komma. Varje gång tvingades vi upprepa proceduren från tidigare äventyr. Jag bar och Henrik åkte forsränning. Dessutom stötte vi även på hinder vi inte visste om, vilket gjorde att vi fick hoppa i vattnet för att rädda båten. Det är som sagt ett äventyr att utforska en liten å ifrån en båt.

KRÖKEN

Eftersom vi hade en bra kännedom om sträckan sedan tidigare visste vi var vi ville stanna och ankra upp för att verkligen ge platserna en god chans. Det var platser som vi döpt till “Stora stenen”, “Bakom busken” och “Efter strömmen”. Och visst fick vi fisk på dessa platser, men de större färnorna lyste med sin frånvaro.

Tiden gick och vi började närma oss den platsen vi båda två längtat efter att testa ifrån båten. Vi kallar platsen för “Kröken” och den är riktigt knepig att fiska från land eftersom strömmen alltid trycker ut krokbetet till kanten. Dock hade vi sett riktigt stor fisk här ett flertal gånger tidigare år.

Nu kunde vi ankra upp båten i mitten av ån och på så vis få en riktigt bra drift över den heta platsen. Allt var perfekt och tidsmässigt var vi också helt rätt. Den bästa tiden att fånga en stor färna är precis innan mörkret. När vi släppte ut varsin krokagnad brödbit började solen krypa ned och de sista strålarna lyste upp ån tillräckligt för att vi skulle se vad vi gjorde.

DEN OMÖJLIGA

Efter en stund gick en fisk upp och tog min brödbit, trodde jag, men den missade …

Henriks brödbit gled längre ned mot kröken och snart kom strömnacken, men precis innan gick en fisk upp och tog hans bete med ett rejält plask! Henrik krokade och det var fast fisk, pulsen rusade rejält; – Den där är stor!

Men färnan följde med väldigt lätt.

– Jag tror inte färnan är speciellt stor. Eller … ? sa Henrik.

Efter något vevtag tog det tvärstopp, det var som att fisken fattade att den var krokad. Den gjorde några galna rusningar, vi trodde först att det var en felkrokad gädda. Men efter en stund fick Henrik upp fisken mot ytan och vi såg en helt galet stor färna, jag sträckte mig så långt jag kunde med håvskaftet och lyckades få in den i håvnätet.

Adrenalinet pumpade, vi tittade ned i håven flera gånger, vi kramades och vi höll garanterat på att ramla ur båten ett flertal gånger i tumultet. Vi drog upp ankaret och styrde in mot land där vi vägde och fotograferade fisken. Tyvärr var den utlekt och inte speciellt tjock. Men den var riktigt lång, 62 centimeter för att vara exakt och kunde ha vägt långt över tre kilo om den hade varit i bättre kondition. Nu stannade vågen på fina 2 950 gram.

En helt fantastisk fisk som är så nära “den omöjliga” man kan komma. I alla fall för oss, med allt runtomkring, med platsen vi fick den på och alla mil vi gått. Alla minnen vi fått, våra teorier om när det kan vara bäst, alla våra tankar och drömmar om stora färnor. Och såklart med alla galna upplevelser och äventyr vi haft längs vackra Emån var den här fisken vår dröm. Men att sluta besöka Emån kommer vi inte att göra och nu har vi en ännu svårare “omöjlig färna” att fånga, nya platser och sträckor att besöka, allt för att skapa fler fantastiska fiskeminnen tillsammans!

5 tips för ytmetet

1. Ett bra franskbröd är grekiskt lantbröd som har en seg skorpa vilket gör att den sitter bra på kroken.

2 Köp en slangbella för att kunna skjuta ut brödbitar längre ut i ån och få bättre spridning på dem. Då är det enklare att lokalisera färnor som äter från ytan.

3 Packa lätt, man går väldigt mycket under en dag. Men ta alltid med mycket bröd!

4 Införskaffa en midjeväska där bröd, extra krokar, peang, sax och annat nödvändigt finns lättillgängligt.

5 Glöm inte avkrokningsmattan, att ta hand om fångsten på rätt sätt är otroligt viktigt då fisket bedrivs som enbart catch and release!

Hitta färnan

■ Färnan finns i många åar i Sverige och några av dem är Hedströmmen, Svartån, Lagan, Mörrumsån, Helge Å och flera biflöden till dessa. Mer info finns på bland annat Ifiske.

■ Fiskekort till flera sträckor av nämnda Emån i texten finns att köpa via Ifiske.