Studie om vindkraftparks påverkan på fisk

Publicerad

Vindkraftsparken Lillgrund i Öresund lockar till sig bottenlevande fisk och leder till ett ökat undervattensbuller. Det finns också tecken på att ålar kan påverkas i sin vandring till lekområdena i Sargassohavet. Det visar den rapport som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tagit fram om effekter på fisk och fiske.
– Undersökningarna vid Lillgrund har gett värdefull kunskap om hur havsbaserad vindkraft kan påverka fisk. I dagsläget är den här slags studier fortfarande få, även internationellt sett, säger Ingemar Andersson, på HaV.

Lillgrunds vindkraftpark togs i drift under år 2008 och är den idag största fullföljda satsningen på havsbaserad vindkraft i Sverige. Den består av 48 stycken vindkraftverk (med 2,3 MW generatorer) som står på mellan fyra och sju meters djup och som mäter cirka 115 meter upp till vingspetsen. Totalt omfattar Lillgrund en yta av 4,6 kvadratkilometer.
Dåvarande Fiskeriverket har undersökt området åren före och efter anläggandet av Lillgrund för att se hur fisk och fiskvandring påverkas. Undersökningarna omfattar provfisken av främst bottennära fisk, undervattensljud, och studier av ålens vandringsmönster. De har genomförts i samarbete med forskningsprogrammet Vindval och har till större delen finansierats av Vattenfall AB som äger vindkraftsparken. Resultaten finns nu samlade i HaV-rapporten ”Fiskundersökningar vid Lillgrund vindkraftpark”.
– Från Hav:s sida hoppas vi att rapporten kan fungera som ett viktigt underlag för miljökonsekvensbeskrivningar samt i planerings- och tillståndsprocesser för vindkraft, säger Ingemar Andersson.
Undersökningar av vindkraftparkens effekter på bottennära fisk pågick i sju år med början 1997, fyra år före byggstarten. Den långa tidsserien som gjorts i provfisket är unik i sitt slag vad gäller uppföljning av effekter från havsbaserad vindkraft. Provfisken utfördes inom två referensområden; Bredgrund söder om Lillgrund och Sjollen norr om Lillgrund och Öresundsbron.
– Vindkraftparken hade ingen effekt på mängd fisk, antal arter eller artsammansättning när man jämför hela vindkraftparkens område med referensområden, säger Lena Bergström, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Inom själva vindkraftparken sågs för vissa arter en ökad täthet närmast tornen, till exempel gulål, torsk, stensnultra och rötsimpa. Ökningen kunde noteras upp till 50-160 meters avstånd från ett vindkraftverk.
Rapporten föreslår att det görs en ny studie vid vindkraftparken efter några år av drift, för att se om ansamlingen av vissa fiskarter nära vindkraftverken har fortsatt, om den ökat och haft effekter även på mängden fisk.
Undersökningarna av påverkan på lekvandrande blankål omfattade totalt 300 individmärkta ålar. Rapporten visar att en lika stor andel av blankålarna vid Lillgrund passerade före och efter att vindkraftparken kom till.
– Generellt kan vi inte se att det tar längre tid för blankålen att förflytta sig i området på grund av vindkraftparken. Men, enstaka längre förflyttningstider vid större elproduktion samt en liten ändring i passagemönster skulle kunna tyda på att vissa ålar påverkades av vindkraftparken, säger Ingvar Lagenfelt, utredare på vattenvårdsenheten på länsstyrelsen i Västra Götaland.
– Liknande mönster med en andel blankålar vars beteende avviker från det förväntade har tidigare registrerats vid marina bottenförlagda kablar.
De ljudmätningar som utförts i studien visar att Lillgrunds vindkraftpark tydligt bidrar till ljudbilden i Öresund inom vissa frekvenser som är viktiga för fisk. Analysen visar också ett samband mellan ljudnivån och antalet turbiner i vindkraftparken (så kallad parkeffekt), där varje enskild turbin bidrar till att öka den totala ljudnivån i området.
– Ljudmätningar visar att ljudnivåerna endast inom ca 100 meter från en turbin och vid höga vindstyrkor är tillräckligt höga för att medföra en risk att vissa arter av fisk påverkas negativt, i form av direkt flyktbeteende eller möjlig maskering av kommunikation, säger Mathias Andersson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
– Stressreaktioner kan förekomma även på längre avstånd än 100 meter från en turbin. Detta orsakas av att ljudet från turbinerna är kontinuerligt och högre än bakgrundsljudet inom vissa frekvenser.
Mer än 37 000 kommersiella fartyg (oljetankers, containerfartyg, passagerarfärjor och fiskebåtar) passerar området Lillgrund i Öresund varje år enligt Sjöfartsverket. Den trafiken och buller från fritidsbåtar, seismiska bottenundersökningar, militära aktiviteter samt buller från Öresundsbron skapar ett konstant brus under 1 kHz.
Här kan du läsa rapporten