Annons
Spiggens framfart – så kan abborre och gädda skyddas
Den utmålas som både abborrens och gäddans fiende i Östersjön – storspiggen. Men hur mycket spigg finns det egentligen, och kan den inte komma till användning? Det är frågor som till viss del besvaras i projektet Kvarken flada.
”All annan fisk tycks undfly denna rofgiriga, med taggar beväpnade, fiskart, som lefver av rom och fiskyngel ”.
Citatet är hämtat från Östgötaposten 22 juli 1898 och används i slutrapporten av Kvarken flada.
Det är ett treårigt Interreg Botnia-Atlantica samarbetsprojekt mellan Finland och Sverige som startades i november 2016. Under projektets slutseminarium i Vasa så hölls det bland annat föredrag i ett angeläget ämne för många sportfiskare – nämligen spiggen. Och inte minst hur den påverkar bestånden av gädda och abborre – för så är tveklöst fallet.
SLU Aquas undersökningar visar att det finns minst larver av abborre och gädda där det finns mest spigg. Anledningen är helt enkelt att spigg äter just fisklarver.
Om spiggen blir alltför många kan de dessutom reducera bestånden av rovfisk så mycket att det påverkar ekosystemet och ger en ökad mängd trådalger.
I slutrapporten, som författats av Ulf Bergström, Serena Donadi, Lena Bergström, så konstateras det att det finns mycket få områden med fungerande reproduktion av abborre och gädda längs öppna kuster.
Experiment visar också att spiggen har lika stark effekt som gödsling på förekomsten av trådalger. Att minska beståndet av spigg och öka andelen gädda och abborre anses därför vara en välgärning ur flera aspekter.
Frågan är bara hur det ska gå till? Några förslag som presenteras är ett riktat fiske efter spigg, och att samtidigt stärka bestånden av vuxen abborre och gädda, exempelvis genom reglerat fiske och insatser mot skarv och säl. Samt att skydda och restaurera rovfiskarnas lek- och uppväxtområden.
Några användningsområden som nämns för spiggen är: Människoföda, fiskmjöl, kosttillskott och biogas.
Här hittar du hela presentationen!
Läs även om detta:
