Spättaspänning i Sundet
Öresund är allt jämt landets i särklass bästa vatten för havsfiske. Trots hårt fisketryck och en tiotusenhövdad armé av skarvar som varje dag året runt tär på bestånden så är fisket efter plattfisk alltjämt utmärkt. Säsongen är redan i full gång även om följande berättelse utspelar sig på hösten. Torsken är numera helt fredad här, men låt oss drömma om den dag när vi får fiska den igen.
Det är en gyllene höstdag i underbara Skåne. En mild sydvästvind drar upp längs Öresund när vi stävar ut från den lilla småbåtshamnen mitt i Landskrona. Kapten och guide för dagen är den välkände fiskeprofilen Timmie Wallin. Timmie har gjort fisket i Skåne och i Öresund till sin livsstil. Tillsammans med en kollega driver han en förnämlig sportfiskebutik med hamnen och havet precis utanför dörren. Det som framför allt har gjort Timmie känd i havsfiskekretsar är det tackel han uppfunnit. Med nytänk och kreativa lösningar har han skapat ett tackel som har konkurrerat ut äldre modeller och ökat fångsterna dramatiskt.
Rapporter från de som fiskat här de senaste dagarna gör att stämningen är på topp. Fisket har varit grymt bra med många landade spättor där de största vägt en bra bit över kilot. Riktiga drömfiskar!
Rödspättan är en motsägelsefull fisk. Ibland kan den vara i det närmaste omöjlig att locka till hugg. Andra gånger är den ett formidabelt matvrak och så glupsk att man kan få samma fisk att hugga en andra och en tredje gång efter att den lossnat från kroken.
Spättan gillar fart och fläkt och tröga dagar kan man genom konstgjord väg få i gång en huggrusch genom att fiska intensivt på ett begränsat område. Får man ett spättahugg är det därför alltid värt att fiska vidare på samma fläck igen. Spättorna är sällskapliga och hittar man en finns där nästan alltid flera precis i närheten.
Hugger i konkurrens
Framme vid första positionen för dagens fiske är förväntningarna på topp. Ivriga fingrar tacklar krokarna med borst och sandmask. Båda är superagn för all bottenfisk.
Vi fiskar från drivande båt och genom att backa på tomgång håller vi en perfekt drift på ungefär en halv knop. Går det fortare brukar spättorna tappa intresset men i den här hastigheten kan man locka dem att simma efter och hugga. Undervattensfilmer visar att spättorna kan simma efter det drivande tacklet långa sträckor. Det ser då ut som att det uppstår en konkurrenssituation när flera fiskar samlas vilket i sig gör dem än mer ivriga att hugga.
Vi kastar ut tacklen snett framåt i driftriktningen. Minuterna går och blir till en halvtimma som blir till en timma. Ett par små sandskäddor är allt som hugger. Timmie ser bekymrad ut och jag som är av den rastlösa sorten tänker och pratar intensivt om vad som kan vara fel. Eftersom Timmie är delägare i Landskronabåtarna och dessutom känner de allra flesta som sportfiskar här har vi tillgång till de senaste rapporterna. Men vad hjälper det att man är på rätt plats när fisken matvägrar?
Torsk på jigg
Istället bestämmer vi oss för att lägga några timmar på ett annat av de fantastiskt roliga fisken som Öresund bjuder på, grundvattensfiske med jigg efter torsk. Det är sällan några långa avstånd mellan fiskeplatserna här och tio minuter senare drar Timmie av motorn.
Vi är närmre den danska sidan på en av de många platser där torskfisket brukar vara bra. Vi ser att yrkesfiskarna satt garn i området vilket är ett bra tecken. Om spättorna matvägrade är det tvärt om med torsken. Det behövs inte många kast innan den första hugger. Vid den här tiden fick man max ta upp fem torskar per person och dag och efter någon timma är kvoten fylld.
Hur kul det här fisket än må så vara är målet för dagen ett fint rödspättafiske, därför bestämmer vi oss för att göra ett nytt försök.
Kulan som lockar
Rödspättan trivs på musselbottnar med inslag av sand och grus. I dag fiskar vi på runt elva meters djup, över en lätt brant. Att hitta områden med någon eller några meters djupförändring kan vara den avgörande skillnaden för om platsen ska vara tom eller full med spätta.
Helt platta bottnar är sällan bra spättaplatser. På en brant ut mot större djup gör vi dagens andra satsning. Ny mask på timmietacklet och sedan är fisket i gång. Nu är det en helt annan fart på spättorna. Mindre än en minut från det att våra beten landar på havsbotten signalerar Timmie fisk.
Jag ställer ifrån mig mitt spö i en spöhållare och tar fram kameran. En skaplig fisk på kanske halvkilot kommer upp, på med ny mask och blixtsnabbt ut med tacklet igen.
Timmies tackel är unikt på så vis att sänket, eller tyngden, som normalt brukar vara ett tungt platt drag eller en lätt havsfiskepilk ersatts av en oval kula. Kulan löper fritt och när man ömsom hasar, ömsom ger slaklina kan kulan rulla på botten. Kulan tycks ha en smått hypnotisk effekt på rödspättorna och utan att ha gjort någon vetenskaplig analys är ändå upplevelsen att det här tacklet fiskar bättre än traditionella tackel.
Under kulan hänger en släptafs med krok, lyspärlor, spinnarskedar och en liten jigg. Ovanför kulan finns en tafs med upphängare och en likadan uppsättning av krok och pärlor. Pärlor, spinnarskedar och jiggar är utvalda med stor eftertanke. De små detaljerna gör verkligen skillnad.
Timmie föredrar kortskaftade krokar. Sådana både krokar bättre och bryts inte av lika lätt som ibland långskaftade krokar gör vid bottennapp eller vid kontakt med en stor torsk.
Timmies tackel är väldigt lättkastade. Det kanske inte verkar så viktigt när man fiskar från båt men faktum är att det gör fisket både lättare och roligare på ett blåsigt Öresund. Fiskar man från turbåt och det står tätt med andra fiskare på däck är det lättare att lobba ut tacklet. På turbåtarna får man av säkerhetsskäl bara använda underhandskast. Då är kulan lättare att kasta med än en fladdrande pilk.
Försiktiga hugg
Spättafisket kräver ingen avancerad utrustning men det är ett finessfiske där den som blivit duktig på fiskemetoden ofta får betydligt fler spättor än nybörjaren.
Vi fiskar med multirulle och spön som kan bära vikter upp till hundra gram. Spöna måste ha en ganska mjuk aktion och framförallt en känslig topp så att man ser de försiktiga huggen.
Flätlina är en absolut förutsättning och desto tunnare den är desto bättre är den att fiska med. Vi brukar köra med en diameter runt 0,16-0,18 millimeter. Där någonstans har vi hittat den perfekta kombinationen av lågt vattenmotstånd och tillräcklig dragstyrka att kunna rycka loss tacklen när de fastnar i botten.
När man fiskar från drivande båt känner man tydligt hur tacklet studsar fram. Här kommer den förfinade tekniken till sin rätt. Att bara låta tacklet driva i samma hastighet som båten funkar sällan. Med tummen på spolen på den frikopplade rullen hasar man istället tacklet mer kontrollerat, ibland snabbare än båtens drift, ibland kan man följa efter med spöet så att tacklet vilar helt stilla på botten i några sekunder.
Ofta kommer hugget precis i pausen. Ibland visas det genom ett tydligt ryck i linan men oftast är det bara ett litet pet, eller snarare en sugning i linan. Denna sugning är inte lätt att känna första gångerna man fiskar men med lite träning känner man tydligt om det är ett spättahugg eller bara en mussla eller en sten.
När hugget kommer måste man släppa efter – därav tummen på den frikopplade rullen. Släpp tummen och rikta spöet i motsatt riktning i förhållande till driften under några sekunder. Känn sedan försiktigt efter om fisken tagit agnet. Är det tungt är det bara att låsa rullen och lyfta spöet i ett lugnt mothugg.
Är fisken inte kvar kan det löna sig att släpa tacklet en meter och sedan låta det ligga stilla en liten stund. Spättorna ger oss ofta en andra chans.
Vi får ett par härliga timmar med fina spättor men även små sandskäddor och tjocka skrubbor. Då och då driver vi igenom ett torskstim med rejäla påslag som följd. Torsken tycks i vissa fall trivas på samma bottnar som plattfisken.
Fiske med mersmak
När solen går mot väst och börjar sänka sig över Danmark är fisket på topp. Missade hugg avlöses snabbt av nya och det dröjer sällan mer än några minuter mellan fiskkontakterna. Vi avslutar när det är som roligast. Det är sista dagen i Skåne för mig och kvar återstår en lång bilresa hem till västkusten.
När jag ett par timmar senare kör över Hallandsåsen ringer jag upp en kompis. Innan vi ens hunnit säga hej frågar jag om han ska med till Öresund på spättafiske kommande vecka. Spättafisket är nämligen beroendeframkallande.
SPÄTTAFISKE I ÖRESUND
För den som fiskar från egen båt finns flera fina sjösättningsramper.
Norra hamnen i Helsingborg och Borstahusens småbåtshamn i Landskrona är några. Det finns även ramper i Råå och vid Ålabodarna. I Landskrona finns Borstahusens camping som hyr ut småstugor med perfekt läge om man vill sjösätta vid Borstahusen. Vill du fiska från turbåt finns det flera alternativ i Helsingborg, Råå, Landskrona och Malmö. Landskrona hart det bästa läget geografiskt i förhållande till fiskeplatserna och man har en fantastiskt hög nivå av både kunskap om fisket och bemötandet av sina kunder.
Håll koll på sjöreglerna! Öresund är en av världens mest trafikerade sjöleder. Inom vissa områden är det förbjudet att köra och man måste alltid hålla koll på de fartyg och båtar man passerar.
3 HOTSPOTS I SUNDET
Rödspättan finns lite varstans i Öresundet, både i de djupa områdena och uppe på flaken. Men vissa platser är helt klart bättre än andra
● Mest känt är Disken som ligger strax söder om Helsingör. Här är det oerhört gott om spätta, sandskädda och skrubba. Disken är stor och man kan få leta lite innan man hittar bästa fiskedjupet och platsen för dagen.
● Strax söder om Ven på den danska sida ligger Lous flak. Även detta är ett mycket stort område som håller bra med plattfisk. Sök platser med djupförändringar. Rödspättan föredrar bottnar som lutar framför helt platta bottnar.
● Utanför Kopparverket i Helsingborg är strömmen ofta stark. Här kan det periodvis vara gott om spätta i fin storlek
TEXT OCH FOTO: ANDERS NICANDER