Skyddade områden hotas

Vad händer med de skyddade områdena i Kattegatt som nu yrkesfiskare vill öppna upp för fiske? En namninsamling har gjorts och nått högsta nivå, men hjälper det?
Efter sju år av skydd mot trålning, börjar nu koraller och andra organismer återvända till det fredade området i Kattegatt. Här kan torskar och andra fiskar föröka sig i fred och tanken är att detta område ska fylla på det omgivande havet med fisk. Alla tjänar på att låta området vara. När Danmark och den danska miljöministern i våras ville riva upp överenskommelsen om skydd, startade Greenpeace en namninsamling.

Det är nu oerhört viktigt att Sverige föregår med gott exempel och står emot påtryckningarna.

Svenska miljöministern, landsbygdsministern och den danska miljöministern har nu skickat ett svar där de skriver att ”…det är i bägge ländernas intresse att arbetet med skydd fortlöper parallellt med att uppnå målen med vår fiskepolitik.”
Men vad innebär detta egentligen? Markus Lundgren på Sportfiskarnas har gjort en mer djuplodande analys av läget, ur både en biologisk, lagstiftninsgsmässig och politisk vinkel.
– Läget för torsken i Kattegatt är fortsatt allvarligt och forskarna är övertygade att de skyddade områdena hjälper torsken, men ända sedan områdena stängdes har yrkesfiskare velat fortsätta fiska, särskilt danskarna, säger Markus Lundgren.
– Det är i stor omfattning bottentrålfiske efter havskräfta som är aktuellt, vilket skulle innebära en fortsatt stor påverkan på bottnarna men också risk för torsk som bifångst.
Vi vet att de ansvariga ministrarna har diskuterat frågan och att det är Danmark som i större omfattning legat på om en öppning för fiske. Samtidigt har svenska Havs- och vattenmyndigheten pekat ut området som ett av områdena i det paket som ska innebära att vi når målet om tio procents arealskydd av havsmiljön till år 2020. Därför rimmar det extra illa att dessa diskussioner förs på politisk toppnivå. Det är nu oerhört viktigt att Sverige föregår med gott exempel och står emot påtryckningarna, menar Markus Lundgren.
Läs hela Markus Lundgrens analys.