Rätt pimpelspö för varje situation

Pimpelsön är en speciell historia. De kan vara nästan hur oansenliga som helst men de är helt avgörande för att fisket ska vara kul och funka bra. Men de isfiskepön med små haspel- eller isfiskerullar som kommit på senare år har fyllt ett tomrum och de har klara fördelar i många situationer.

Fiskar du mindre abborre på lite beskedligare vattendjup? Då funkar de lättaste pimpelspöna som tagits fram för smidighet och högsta möjliga känslighet under tävligsfiske utmärkt. Dessa små pimpelstickor är billiga och tar mycket lite plats i pimpelstolen. Bäst är att har ett par, tre stycken färdigtacklade med pirk och lyskrok. Variera vikten på pirken så funkar denna typ av utrustning på allt från den meterdjupa viken till de friliggande stengrunden ute i sjön. När fisken hugger släpper man spöt på isen och drar upp den direkt i linan.

Fiskar du abborre på stengrund och branter ner till 10-15 meter? Fiskar du med balanspirk och ekokod och siktar på de riktigt stora fiskarna? Vid dessa typer av isfiske är en lite längre spö och en liten anpassad rulle bättre! Med denna utrusning drillar man fisken på ett annat sätt och, vilket kan vara en enorm skillnad under blåsiga dagar, man har inte metervis med lina som fladdrar i väg över isen och fastnar i allt när man drar upp betet eller drillar en fisk.

För regnbågssjön eller sjön i norr där man fiskar röding och öring på lite större djup är det guld värt att ha ett spö som drillar fisken bra och en rulle med en pålitlig broms. Fisket blir inte bara roligare, Det blir effektivare och chansen att få med drömfisken hela vägen upp ur hålet är betydligt större.

Vid klassisk rödingpimpling med blänket någon meter under isen behöver pimpelspöt inte vara så avancerat. Klingan måste vara lagom styv för att svara upp bra vid mothugget och det måste vara lätt att släppa efter lina om man har en stor fisk som rusar under isen.

Mormyska är en egen typ av pimpelfiske som funkar fantastiskt bra för en rad arter från abborre till sik, harr och röding. Bara för att nämna några. Fisken tar dessa små imitationer av insektslarver så försiktigt att man måste ha en mycket mjuk nappvanare som signalerar när det är napp. Även om det är frågan om mycket lätta beten behöver man anpassa styvheten på nappvanaren efter mormyskan. De tyngsta mormyskorna kan väga flera gram medans de allra minsta bara väger någon tiondels gram. Bäst är att ha med sig ett par, tre spön med olika storlekar på mormyskorna och olika styvhet på nappvanarna. Nappvanarna kan köpas lösa och kostar bara några tior.