Östersjöns framtid i fokus

Problem med övergödning har under lång tid påverkat Östersjön. Stora blomningar av giftiga alger, syrefria bottnar och förändringar i artsammansättningen har drabbat havet. Forskare från SMHI ska ge mer kunskap om hur Östersjöns framtid ser ut.
Östersjön är ett unikt och känsligt innanhav som är starkt påverkat av de cirka 90 miljoner människor som lever kring havet. Inom tre europeiska projekt ska forskare från SMHI medverka till att öka kunskapen om övergödningsproblematiken i Östersjön. Som redskap har de mätningar, modellberäkningar och nära samarbete med forskare kring hela Östersjön.
– Vi kommer att kartlägga vilka förändringar havsmiljön och det marina ekosystemet har genomgått sedan början av 1900-talet. Med detta som bas vill vi försöka förstå vilka förändringar som kan komma att ske de närmsta hundra åren. Såväl klimatförändringen som utsläpp av näringsämnen och vilket fiske vi bedriver kommer att påverka miljön och artsammansättningen framöver, säger Helén Andersson, forskare inom oceanografi på SMHI.
Kustområdenas betydelse undersöks
Kustzonen kommer att få extra uppmärksamhet. Forskarna kommer att undersöka vilken roll den har som filter för de näringsämnen som släpps ut i Östersjön.
– Kustzonens dynamik och sedimentprocesser kan ha en stor betydelse för hur vi ska förstå hela Östersjöns övergödningsproblematik. Vi kommer att studera fyra olika kustzonstyper. Det är områden med stor flodtillrinning, laguner, skärgårdsområden och områden som har begränsat vattenutbyte med närområden, säger Elin Almroth Rosell, forskare inom oceanografi på SMHI.
Näringsämnen från land påverkar
– Med data från länderna runt Östersjön och vår hydrologiska beräkningsmodell kan vi simulera flödena av vatten och näringsämnen för alla vattendrag som mynnar i Östersjön, säger Berit Arheimer på SMHIs hydrologiska forskningsenhet.
Modellen kan också beräkna effekten av lokala åtgärder för att minska mängden näringsämnen som transporteras med vattnet till Östersjön.

Kunskap grund för beslut
Forskarna ska använda både befintliga databaser, nya mätningar och modellsimuleringar för att öka förståelsen för hur havet påverkas i framtiden.
– Vi vet att förändringar i salt- och syrehalt, mängden av näringsämnen och ökad havstemperatur påverkar förutsättningarna för liv, ekosystemets funktion och den biologiska mångfalden. För att ha ett bra underlag för de beslut som påverkar Östersjöns framtid behöver vi förstå hur och i vilken omfattning, säger Helén Andersson.
Samarbete mellan Östersjöländerna
SMHIs oceanografiska och hydrologiska forskningsenheter deltar under perioden 2014-2017 i tre internationella forskningsprojekt inom ramen för BONUS programmet: BIO-C3, COCOA och Soils2Sea.
BIO-C3 ska kartlägga vilka förändringar havsmiljön och det marina ekosystemet genomgått sedan början av 1900-talet, för att förstå vilka förändringar som kan komma att ske de närmaste 100 åren. Projektet är ett samarbete mellan forskare i Sverige, Tyskland, Estland, Finland, Litauen och Polen.
COCOA ska koncentrera sig på kustzonen i Östersjön och dess roll som filter för de näringsämnen som släpps ut i havet. I projektet medverkar förutom Sverige även Danmark, Finland, Tyskland, Litauen, Nederländerna, Polen och Ryssland.
Soils2Sea ska kartlägga näringsämnena fosfor och kväves väg genom mark och vattendrag ut till havet. Syftet är att hitta strategier och åtgärder för att redan på land minska möjligheterna för dessa näringsämnen att ta sig ut till havet. I projektet medverkar forskare från Danmark, Tyskland, Polen, Ryssland och Sverige.
EU-satsning på forskning om Östersjön
EU satsar 100 miljoner euro på forskning och utveckling i Östersjön genom BONUS under perioden 2010-2017. Svenska nationella medfinansiärer är FORMAS och Naturvårdsverket, vilka bidrar till det svenska deltagandet i projekten.
Syftet med BONUS är att föra samman forskare från marina, maritima och socioekonomiska sektorer för att säkerställa en stark vetenskapligt kunskapsbas kring de många utmaningar som Östersjöregionen står inför.
Läs mer om projekten på SMHIs webbplats

.