Oro för glupska puckellaxungar
En norsk undersökning visar att puckellaxungar som infångats i älven Jølstra hade magarna fulla av fjädermygglarver och hoppkräftor. Det kan ge negativa effekter för lax och havsöring, vars ungar livnär sig på samma föda.
I fjol invaderas norska vattendrag av puckellaxar. Även Sverige, Danmark och flera andra länder drabbades, om än i mindre omfattning. Vilka de ekologiska effekterna blir återstår att se. I Norge har denna invasiva art lyckats para sig i flera älvar. Ungarnas magar har nu undersökts och insamlingar från älven Jölstra på Vestlandet visar att fjädermygglarver och mindre kräftdjur har stått på menyn.
Puckellaxungar från Stilla havet brukar annars inte äta i sötvatten, utan först få igång aptiten när de nått ut i havet. Ryska undersökningar visar dock att en del av deras puckellaxungar, bland annat på Kolahalvön, äter i älvarna under några veckor innan livet i havet tar vid.
”Om det blir ett stort antal puckellaxungar som äter och konkurrerar med lax- och havsöringsungar i älvarna under våren kan det betyda negativa effekter för lax och havsöring”
– Om det blir ett stort antal puckellaxungar som äter och konkurrerar med lax- och havsöringsungar i älvarna under våren kan det betyda negativa effekter för lax och havsöring, menar Eva B Thorstad, forskare på NINA.
Fakta om puckellax (Oncorhynchus gorbuscha)
Utbredd i Norra Stilla havet och i Norra Ishavet, men har efter utplantering runt Kolahalvön sedan 1950-talet även lyckats sprida sig söderut. Arten leker i rinnande vatten och ynglen vandrar ut i havet redan första året. Fiskarna väger sällan över fem kilo och är en viktig exportfisk, inte minst i nordvästra USA där den kallas pink salmon.
Hans Hällman