Kunglig invigning av Hertingforsen

”Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott fiske”. Med dessa ord invigde Kung Carl XVI Gustaf den restaurerade Hertingforsen i Ätran.
Flera hundra personer hade samlats på sluttningen nedanför Hertings gård när det i tisdags den 1 april var dags för invigning av Hertingforsen. Kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg, Mari-Louise Wernersson, berättade om historien kring Hertingforsen och kraftverken i Ätran, som sedan 1940-talet hindrat många fiskar att ta sig upp i ån. Lax och havsöring har kunnat vandra i laxtrappan, men i begränsad skala. Över hälften har under årens lopp fått sätta livet till under upp- och nedvandringen. De andra arterna har inte kunnat vandra alls.
Men nu är det ändring på den saken. Genom ett unikt samarbete mellan Falkenbergs kommun, kraftbolaget, länsstyrelsen, markägare och många andra eldsjälar har nu dammen vid Hertingforsen rivits. Genom en rad åtgärder kan nu även de andra fiskarterna, som till exempel ål och nejonöga vandra både upp och ner. För laxen och havsöringen betyder åtgärderna också ett rejält lyft, nu räknar man med att de allra flesta kommer att klara både upp- och nedvandring.
Kungen, som är en hängiven sportfiskare, har följt projektet och var på plats för att hålla invigningstalet.
– Det här är en både ganska radikal och unik åtgärd till gagn för naturen, sa Kungen innan han symboliskt släppte ut tre laxsmolt i Ätran. Laxarna var märkta med speciella ”kungamärken” för att kunna identifieras när de efter något år i Atlanten återvänder till sin barndoms uppväxtområden i Ätran för att föra släktet vidare.
Projektet med att återställa Hertingforsen, riva kraftverksdammen, bygga fisksäkert galler och installera utrustning för fiskräkning har kostat ca 32,5 miljoner kronor varav Falkenbergs kommun sammanlagt erhållit 27,5 miljoner i bidrag från olika myndigheter och Europeiska fiskerifonden. Bortfallet av elproduktion beräknas till cirka två miljoner kronor per år, något som kommunen ser som en investering. Man räknar med ett mycket större ökar naturvärde, bland annat genom sportfisketurism.