Hopp om åtgärder för att rädda Gullspångslaxen
Gullspångslaxen beskrivs ofta som en nationell resurs, med tanke på att det är en unik stam som lever i Vänern och bara leker i Gullspångsälven. Men stora åtgärder behövs för att rädda den – det konstaterar även Havs- och Vattenmyndigheten.
Gullspångs kraftverk är ett av landets mest utskällda kraftverk, med tanke på att det enligt sportfiskare och andra laxvänner bidrar till att hota Gullspångslaxen. Månne finns det större hopp om att kraftverket ska miljöanpassas snart, till gagn för just Gullspångslaxen.
I det nyligen slutförda projektet GRAP (GullspångRiverActionPlan) konstateras det att laxarna måste bli betydligt fler om arten ska kunna räddas. I slutrapporten konstateras att antalet leklaxar måste öka från dagens nivå på några tiotal till flera hundra. Det kräver i sin tur en omfattande restaurering av Gullspångsälven.
Det verkar även Havs- och vattenmyndigheten skriva under på.
– Projektet har gett ny och viktig kunskap om värdet av att bevara Gullspångslaxen och vad som behöver göras. Denna kunskap blir till stor nytta när vattenkraften i älven ska miljöanpassas, säger Håkan Carlstrand, utredare vid HaV.
Det framgår inte exakt vilka åtgärder som ska prioriteras och genomföras, men Gullspångsälven ligger tidigt i tidsplanen när vattenkraften ska förses med nya miljövillkor, nämligen 2023.
Här kan du läsa hela slutrapporten och dess slutsatser. Det är Länsstyrelsen i Västra Götaland som under tre år drivit GRAP tillsammans med Länsstyrelsen i Örebro, Gullspångs kommun, Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Fortum och Havs- och vattenmyndigheten.