Glädjande besked: Starkare fiskbestånd i stora sjöar

Hur mår egentligen fiskbestånden i våra stora sjöar – och vilket fisketryck tål de? Nu har ett omfattande svar kommit på dessa frågor när SLU presenterat sin rapport om tillstånden i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.

Varje år gör SLU Aqua en översikt som beskriver tillstånd och trender för de mest fiskade arterna i havet och de fyra stora sjöarna. Det hela sker utifrån ett uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten, och i årets rapport ingår 48 arter fördelade på ett hundratal olika bestånd eller områden.

Som vanligt finns det både ris och ros att fördela. En slutsats är att exempelvis fisket efter strömming, gråsej och havskräfta bör minska. När det handlar om torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör den inte fiskas alls.

Abborren klarar ökat tryck
Däremot finns det ljuspunkter kring andra arter, och det gäller bland annat den folkkära abborren.
– I Vättern är bestånden av sik, lake och siklöja så pass starka att vi bedömer att de klarar ett ökat fiske och detsamma gäller abborren i Mälaren och Hjälmaren, säger Eddie Von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Även flertalet havslevande arter som kolja, rödspätta och skarpsill i Nordsjön, Västerhavet och Östersjön har visat på en positiv beståndsutveckling och här är bedömningen att fisket på de här arterna kan öka, enligt rapporten.
Här hittar du hela rapporten.