Fortfarande kritiskt för ålen
Läget är fortfarande kritiskt för den europeiska ålen, trots att det är åtta år sedan EU antog en plan för att skydda och stärka beståndet. I Sverige pekas framförallt vattenkraften och illegalt fiske ut som problemområden.
På uppdrag av regeringen har Hav, Havs- och Vattenmyndigheten, analyserat Sveriges nationella ålförvaltningsplan, som antogs 2009. Utredaren har funnit att yrkesfiskets fångster av ål i Sverige minskat med cirka 54 procent sedan 2007, från 702 till 324 ton.
– På Västkusten har vi idag ett högsta möjliga skydd för ålen tack vare att fisket efter ål stoppats helt. I Östersjön uppskattas påverkan från det svenska fisket vara cirka två procent, vilket är inom nivån för en långsiktig återhämtning, säger Jens Persson på HaV.
Men i inlandsvattnenär åldödligheten fortfarande alldeles förhög. Både vattenkraft, fiske och övrig mänsklig påverkan uppskattas ligga långt över nivån för beståndets långsiktiga återhämtning. Inom vattenkraften behövs fler åtgärder, att vandringhinder försvinner så att ålen säkert kan ta sig förbi kraftverken vid upp- och nedvandring. Utsättning av ålyngel ska ses som en kortsiktig åtgärd för att bevara och stärka beståndet.
Ett annat problem är att det verkar förekomma ett omfattande illegalt fiske efter ål i vissa områden.
– Här behöver vi få en ökad möjlighet till kontroll och en bättre bild av vilken fångst som är legalt eller illegalt fångad. Ökad kontroll kan till exempel innebära krav på förhandsanmälan, tillstånd för sumpning av ål, anmälningsplikt för redskap och krav på rapportering, säger Jens Persson.
Åtgärderna i Sverige har dock marginell betydelse om inte andra länder inom EU uppfyller sina förpliktelser. EU-kommissionen pekar på stora brister i genomförande och rapportering av de nationella förvaltningsplanerna.
– Eftersom ålen är ett och samma bestånd i hela Europa är återhämtningen beroende av att åtgärderna genomförs i alla länder, säger Jens Persson.