Flugfiskepremiären betyder id för Gunnar Westrin

Fiskejournalen bad den legendariske flugfiskeprofilen och innerlige harrälskaren Gunnar Westrin berätta om sitt första fiske i öppet vatten i en landsända där det fortfarande ligger is på höglänta sjöar. Hans första flugfiske för året riktas mot iden

– I norr för vi vänta ännu ett bra tag på harrpremiären. Älvarna går höga och isarna ligger fortfarande på fjällmarkerna. Till detta bör absolut påminnas om fredningstiderna i framför allt fjällkommunerna. Därför har iden blivit min premiärfisk gällande flugfiske, en synnerligen intressant fisk med ett sällsamt leverne. För mig gäller sakta sjunkande nymfer eller mindre streamers. Min favorit är ett guldribbat haröra med kopparskalle, bunden på krokstorlek åtta. Iden tycks äta även under lekperioden, vilket inte alla fiskarter gör. Man bör fiska iden när de stiger upp från havet till lekplatserna, eller från en större sjö till lekområdena. Jag har en idé om idfiskets början, den att mitten och slutet på maj och en tio dagar framåt är bästa tiden för just den arten.

– Så här års vandrar iden ur norra Bottenviken för lek, oftast i en sidoå till storälvarna. I mitt fall är det naturligtvis Råneälven som gäller. Intressant är hur de tar sig uppströms, vilar bakom stenar, kan hoppa om så behövs. De går samma rutter som laxen och beter sig som en sådan på vandring. Efter leken stannar de kvar en tid innan de återigen möter norra Bottenviken. Arten finns också som mer stationär i sjöar. Även där söker de sig till närmaste mindre strömvatten för lek.

Gunnar berättar om ett märkligt fenomen som vetenskapen inte tycks ha någon förklaring till. Idar som badar och plaskar, till synes för skoj skull.

– Utveckligen av idbestånden har varit lite som för harren, det vill säga att individerna tycks har blivit fler med åren, men att medelvikten har sjunkit.När iden efter leken har återbördats till havsmiljöerna lever de ganska strandnära, både mot öar och fastland. När förhösten har randats kan man se det fenomen som brukar kallas ”att iden badar”. De kommer de farande i mindre stim, plaskar och kan till och med hoppa. Jag har sett fenomenet några gånger och blir lika glad varje gång. Forskningen är inte säker på beteendet, bara en sådan sak.

Det nuvarande svenska rekordet ligger på 3,780 kg, en fisk som måttades till 61,5 cm lång. Året var 2015 då Alexander Björk från Dalsjöfors satte rekordet. Syrran fick för några år sedan en praktfull id på dragrodd i hemmasjön Ströms Vattudal i norra Jämtland. Enligt både henne och en kusin som var med i båten, torde den ha vägt minst 4 kilo. Den släpptes tillbaka.

Anders Nicander