Fettfenan är både till pynt och nytta
I fredags körde vi ett mini-quiz om fettfenan – den lilla rundade klumpen som alla laxfiskar har mellan rygg- och stjärtfena. Här kommer svaren plus en del annat kul om fenan som länge har missuppfattats.
Det är mycket som forskarna har upptäckt vad gäller fettfenans uppbyggnad och funktion. Länge trodde man att den lilla fenan var en historisk rest utan betydelse för bäraren. Nu vet man att fettfenan förekommer hos mängder av fiskar från vitt skilda ursprung och som utvecklats oberoende av varandra. Minst 6000 av jordens fiskarter har fettfena, bland annat många malar och andra strömlevande arter.
Forskare har även upptäckt att fenans namn är något missvisande. Fettfenan består nämligen även av nervceller vilket antyder att den kan ha en känselfunktion för fisken. Mycket tyder på att den därmed kan fungera som en strömsensor i rinnande vatten.
En del forskare tror dessutom att fettfenan har en betydande roll i strömmande vatten, genom att turbulensen runt stjärtfenan reduceras. Ett försök på regnbåge visade exempelvis att fisk med bortklippt fettfena fick slå fler stjärtslag än fiskar som hade fettfenan intakt. Resultatet bidrar till debatten om hur bra det egentligen är klippa bort fettfenan på odlad fisk, något som görs i dag för att snabbt och enkelt kunna skilja den från vild.
Fettfenans utseende tros även ha betydelse för leken hos flera arter. Hanarnas fettfena blir då generellt större än honornas och kan fungera som en signal för hur attraktiva de är. Ett försök på havsöring visade att honor väljer hanar med stor fettfena. Dessutom tycks fettfenans storlek ha betydelse även för hanarnas interna rangordning . Därmed blir även pyntet till nytta – en stor fettfena ger framgång hos honorna och därmed större avkomma!
Svaren på fredagens quiz blir alltså X, 1 och 2. Vi gratulerar Matilda Barth från Göteborg och Vilmer Nilsson från Trelleborg som vinner grymma haspelrullar från Ryobi!
Ni som blev lottlösa den här gången får snart en ny chans då vi planerar fler luriga quizzer under våren.
Källa och inspiration: Laxforskaren Eva B Thorstad.
Hans Hällman