18 000 för en gotländsk öring

I en ny forskningsstudie har fångsterna och det ekonomiska värdet av havsöringsfisket på Gotland undersökts. Resultatet visar med all tydlighet vilken stark ekonomisk motor ett hållbart sportfiske kan vara. Mest – hela 18 000 kronor – betalar i genomsnitt en flugfiskare för varje öring som följer med hem till matbordet. Här kommer Fiskejournalens medarbetare Nicka Hellenbergs sammanställning av rapporten.

Havsöringsfiskets värde i ny rapport

Under våren publicerades en forskningsartikel från en unik undersökning. Artikeln och undersökningen, gjord av professor Patrik Rönnbäck och forskaren Malgorzata Blicharska, vid Institutionen för geovetenskap, Uppsala universitet Campus Gotland, fokuserar på sociala och ekonomiska värden av rekreationsfiske – i detta fall specifikt havsöringsfisket runt Gotland.

Kustfisket efter havsöring runt Gotland är ständigt på tapeten och ett mycket populärt mål för sportfiskare av många nationaliteter.
Forskarduon skriver själva följande:
– Fritidsfiske är en viktig verksamhet som ger stora sociala och ekonomiska värden. Korrekt hantering av rekreationsfiske bygger på information om resursanvändning och tillhörande värden av olika fiskare, men sådan information är sällsynt, särskilt för fritt fiske.

Undersökningen bygger bland annat på fakta från enkätsvar från 471 fiskare och deras fångster. Rapporten studerar hur stor del av fångsten som släpps tillbaka och det ekonomiska värdet av fiskarnas utgifter och villighet att betala för sitt havsöringsfiske.

9 av 10 fiskar släpps tillbaka
Man tittade också på om fiskarna använde sig av spinnfiske, flugfiske, eller nätfiske, samt om de var bofasta, tillfälligt bofasta eller ditresta turister. Det visade sig att fångsterna inte varierade så mycket mellan kategorierna av sportfiskare. Men, speciellt flugfiskare och ditresta sportfisketurister betalade mycket mer ”per fångad fisk”.

Det visade sig också att sportfiskarna släppte tillbaka 86 procent, alltså nästan nio av tio fångade fiskar. För de som endast flugfiskade var siffran ännu högre – 95 procent återutsatta havsöringar. Vidare kunde forskarduon se att det fanns en stor betalningsvilja hos sportfiskarna. 85-100 % av olika kategorier av sportfiskare var positiva till införandet av en fiskelicens för att säkra ett framtida hållbart fiske av havsöring på Gotland.

Stor samhällsekonomisk nytta
Antalet sportfiskare som fiskar runt Gotland uppskattas till runt 3 000 personer årligen och är cirka tio gånger så många som de husbehovsfiskare som fiskar med nät runt ön.

De årliga fångsterna inom sportfisket är även nästan tio gånger högre, men eftersom sportfiskare släpper tillbaka närmare 90 procent av sin fångst så är det totala uttaget av fisk i samma storleksordning som för husbehovsfisket.

Om man däremot tittar på den årliga samhällsekonomiska nyttan av sportfisket efter havsöring på Gotland är den siffran i runda slängar 40 miljoner kronor, medan husbehovsfisket omsätter drygt en miljon kronor.

Rapporten kommer vara ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med att förvalta den unika resurs som fisket efter havsöring är – inte minst inom ramen för fiskeförvaltning och turism.
Dessutom är den ett mycket viktigt faktaunderlag i framtida diskussioner för hur vi ska värdera fiskar och natur som socioekonomisk resurs och samtidigt hantera ett ökat fisketryck.

Nicka Hellenberg

Forskningsstudien Recreational fishing for sea trout – resources for whom and to what value?är skriven av forskarna Dr. Malgorzata Blicharska och Prof. Patrik Rönnbäck och är publicerad i den internationella vetenskapliga tidskriften Fisheries Research.