Småskalig vattenkraft ska följa lagen
Den småskaliga vattenkraften ska inte behöva följa svensk lagstiftning, anser LRF, SVAF (Svensk Vattenkraftsförening) och Centerpartiet. Denna ståndpunkt har fått stor plats i landsbygdspressen på sistone.
Både i debattartiklar och i pressen utmålas nu många små vattenkraftsägare som offer för myndigheterna. Bakgrunden är att alla som har ett kraftverk i ett vattendrag måste ha tillstånd för detta.
– Det är inget märkligt att man måste ha ett tillstånd när man har en verksamhet i ett vattendrag. Det märkliga är att det finns så många små kraftverk som aldrig haft ett tillstånd och som nu blir upprörda när de måste ha ett, säger Martin Falklind chefredaktör på Fiskejournalen.
En stor mängd av de minsta kraftverken har länge nöjt sig med att hänvisa till så kallad ”urminnes hävd”. Detta begrepp kan bäst förklaras som tanken att ”här har det alltid varit ett kraftverk, så därför får jag fortsätta att ha det”. Man har dock slagit fast i Svea Hovrätt att ett sådant resonemang inte gäller.
Att söka tillstånd kostar pengar.
När kraftverksägaren har sökt tillståndet, ska det ske en miljöprövning av kraftverket. Detta kan kosta mer pengar, beroende på vilka miljöåtgärder som Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen föreslår. Om kraftverksägaren inte vill vidta nödvändiga miljöåtgärder, får denna inte tillstånd att köra vidare.
– Det är klart att det kan bli jobbigt för den enskilde som länge vant sig vid att slippa undan kostnader och miljöanpassningar, men i alla andra fall vänjer vi ju oss vid att lagar och regler förändras i takt med tiden. Det märkliga tycker jag är att stora organisationer som LRF, istället för att stötta den enskilda ägaren i en oundviklig förändringsprocess, anser att lagarna som Sveriges Riskdag har stiftat inte skall gälla alla, säger Martin Falklind.