Rapport: Kemisk cocktail av läkemedel i Vattenriket

Kristianstads Vattenrike vid Helgeån och Hanöbukten är ett av UNESCO:s biosfärområden, som lyfts fram som extra skyddsvärt. Men under ytan döljer sig hemligheter. En rapport visar att stora mängder läkemedel flödar in i Vattenriket årligen.

Det är forskarna Erland Björklund och Ola Svahn som kartlagt förekomsten av läkemedel i södra Östersjön, inklusive Vattenrikets vattendrag, som är populärt bland sportfiskare.
Resultatet oroar säkert många.

Mätningar i Helge ås vatten, bredvid gamla badhuset vid Tivoliparken, visar exempelvis att 20 kilo av fyra läkemedel flödar in i Vattenriket varje år. Samtidigt bidrar reningsverket i Kristianstad med 17 kilo som pumpas ut i Hammarsjön. Det handlar främst om de relativt svårnedbrytbara ämnena karbamazepin, diklofenak, metoprolol och oxazepam, som i tur och ordning används för abstinensbesvär, smärtlindring, hjärtproblem och för att dämpa ångest.
– Kemikaliesamhället har hunnit ikapp oss. Tillsammans behöver vi ta ansvar, för det finns mycket vi kan göra för att åtgärda detta, säger Erland Björklund, professor vid Högskolan Kristianstad.

Anledningen till att läkemedel förekommer i det renade avloppsvattnet är att tekniken i dagens reningsverk inte kan avlägsna dessa ämnen. När avloppsvattnet sedan kontinuerligt släpps ut i Vattenrikets sjöar och åar följer läkemedlen med. Där finns de sedan kvar i vattnet under kortare eller längre tid, beroende på hur svåra de är att bryta ner i naturen.

Krävs åtgärder
Erland Björklund lyfter fram Vattenriket som fantastiskt, och han uppmanar nu aktörer längs hela vattensystemet att investera i bättre reningssystem. Förra våren togs ett nytt avancerat fjärde reningssteg i drift av Kristianstads Kommun på Degeberga reningsverk. Samma teknik är nu redo att installeras på fler ställen.

– Naturvårdsverket har utrett frågan om ytterligare rening och konstaterat att tekniken finns och att kostnaderna är rimliga. Vattenriket skulle må bra av liknande rening i Kristianstad och Tollarp för att långsiktigt bidra till att skydda Vramsån, Hammarsjön och Hanöbukten från kemiska utsläpp, säger Erland.

Hur tror du att fiskarna i vattnet påverkas av den kemisk cocktailen?
– Det handlar inte om några höga koncentrationer, och kan inte heller jämföras med exempelvis PCB och dioxiner som ansamlas i hög grad i fettvävnaden hos fiskar. Generellt sett gillar läkemedel inte fetter, utan är gjorda för att ta sig runt kroppen. De flesta studier som gjorts kring hur fiskar påverkas av läkemedel har gjorts i konstgjorda miljöer där man sett olika typer av påverkan på organ och beteendeförändringar. Men det kan vara svårt att veta exakt hur de påverkas i sin vilda miljö, konstaterar Erland.

Oavsett hur fiskar och annat vattenliv påverkas så säger han:
– Det räcker nu. Avloppsvattnet innehåller så många olika föroreningar från samhället, inte bara läkemedel. Vi behöver ta tag i denna kemiska belastning och flytta fram positionerna för att bevara våra vattendrag för framtida generationer.

Här kan du läsa hela rapporten om Vattenriket