Lovande förutsättningar inför öringpremiären – anpassa betet efter fiskeförutsättningarna och tänk på framtiden

Stigande temperaturer och gott om lekande borstmask lovar gott fiske inför måndagens havsöringpremiär längs Västkusten. Med lite tur kan fisket bli fantastiskt.

Det är något snudd på heligt med den första dagen man få fiska havsöring efter sex månaders fredning. Bara att få komma ut på vår vackra kust är fantastiskt. I år när vattnetemperaturen är låg kommer mycket fisk att befinna sig på mycket grunt vatten längst in i vikarna. På några av mina favoritplatser för säsongens första dagar är det snarare en halv än en meter djupt. Här är flugspö med flytlina ett säkert val men spinnfiske funka alldeles utmärkt om man väljer bete med omsorg och ser till att börja veva så fort betet snuddar vattenytan.

På så grunt vatten vill man ha ett bete som inte sjunker som en sten när man slutar veva. Klassiska skedar som Viking herring på runt 10 gram är ett bra exempel på beten som har ”häng”. De roterar när de sjunker och därför kan man variera snabb inspelning med spinnstopp nr man slutar veva i någon sekund. Väldigt ofta kommer hugget just i spinnstoppet. Andra lämpliga beten är kustvobbler som Vicke. Beten i plast ”svävar” fint och man kan fiska dem riktigt långsamt. En personlig favorit är annars Tasmanien devil. En unik betestyp som många tycks ha glömt bort men som är en riktig öringmagnet.

Lämplig utrustning för västkustöringen är spinn- och haspelspö runt 9-10 fot som kastar upp till 25-30 gram. Flätlinan är ett självklart val. Med nylonlina missar man de små stötar som är så typiska för havsöringen. Och dessa stötar vill man ha koll på. När man känner en stöt gäller det att tänka snabbt. Ett ögonblickligt vevstopp kan utlösa det efterlängtade hugget.

Men mitt i årets kanske härligaste fiske måste vi tänka framåt. Vårt fantastiskt fina havsöringfiske är ett resultat av årtionden av ideelt fiskevårdsarbete och ska det vara lika bra i samtiden måste vi alla vara med och ta ansvar.

Det finns också några regler som man måste hålla koll på när man fiskar havsöring.

Är fisken mindre än 45 centimeter ska den ovillkorligen återutsättas och man får man som mest ta upp två havsöringar per person och dag.

Tidigt på säsongen fångar man mycket fisk som inte är något att ta med hem till köket. Fisk som är märkt av förra höstens lek och som inte återfått sin kondition. Då spelar det ingen roll att fisken är 45 centimeter eller längre. Den smakar nämligen skit. Dessa fiskar brukar kallas besa och de är ofta snarare bruna än silverfärgade. Men det finns också så kallade blankbesor som visserligen är silverfärgade men som är smala som slipsar. Till sommaren har dessa fiskar återfått formen och fångar man dem då så är de en delikatess.

Fisk som ska återutsättas ska hanteras ytterst försiktigt. Att ta upp en öring på berget och mäta den för att sedan släppa tillbaka den är INTE det samma som att vara försiktig. Den fisken kommer med stor sannolikhet att gå en plågsam död till mötes. Använd håv och mätt fisken i vattnet.

Men dessa små och välmenande pekpinnar önskar vi alla som ska ut en riktigt härlig premiär.