Kärt återseende – Michael har fått vackra öringen tre gånger

Återutsättning av fisk fungerar om det sker på rätt sätt. Det intygar Michael Pas, som nyligen fick en vacker öring på torrfluga – för tredje gången dessutom. Här nedan berättar han om ett kärt återseende i Västra Götalands skogar.

Det är vår på västkusten och torrflugefisket i sjöarna börjar komma igång. Som vanligt så här års börjar jag min jakt efter vakande öring i skogarna.
Vulgatakläckningen kommer igång i maj i områdena runt Göteborg, och i vanlig ordning har jag gjort ett par besök till en sjö där det finns lite öring. Tyvärr har jag inte stött på någon vulgata men en liten variation av fjädermygg, flygmyror och bibio har funnits på ytan och några fiskar har upptäckt dessa och vakar lite sporadiskt. Jag letar hellre upp en fisk som vakar stadigt och började leta längs med land, där det läar lite men samtidigt där vinden går förbi och skapar en fin kant där insekter samlas uppdukat för öringen.

Ganska snabbt hittade jag en fisk som vakade stadigt fram och tillbaka på en kort sträcka. Precis där i det området har jag tidigare, närmare bestämt i maj 2019, lyckats få samma öring två gånger på vulgataimitation, med tre veckors mellanrum. Vid andra tillfället hade öringen käkat upp sig lite mer och var i märkbart bättre kondition.
Jag studerade fiskens vakmönster och placera min torrfluga, en liten bibio/myggimitation under några grenar när fisken var längst bort till höger om mig i sin rutt.

Där slutar den vaka för en liten stund, min fluga låg fortfarande bra där under grenarna när fisken väl visade sig igen. Bara några decimeter ifrån mina fluga försvann en liten insekt ner i ett försiktigt vak. Nu gällde det att ha is i magen. Öringen såg min fluga och efter några få sekunder försvann även den ner i ett försiktigt vak. Jag väntade lite innan jag satte mothugget och kände sedan att det var en bra fisk. Efter en relativt kort fight där fisken mest gick och tryckte mot djupare vatten kunde jag håva öringen och insåg direkt att det var samma öring jag fångat vid två tillfällen tidigare. Precis som då, fick öringen friheten åter, för tredje gången. Fortfarande god kondition hos öringen, om den blivit något längre vet jag ej, men den passerar 50 centimeter.

Det här är ett ypperligt bevis på att så kallat ”catch and release”, alltså att fånga och släppa tillbaka fisk fungerar vid rätt hantering. Alltid blöta händer, aldrig klämma på fisken och man skall försöka ha fisken under ytan så mycket som möjligt. Fiskar är känsliga, de klarar inte att vara över ytan för lång stund. Jag brukar lyfta mina fiskar i några snabba sekunder när jag vill ha en bild och sedan snabbt sänka ner dem i vattnet igen.
Att klämma på fisken är något man bör undvika helt, fiskar är som sagt känsliga och man kan riskera att skada fisken ordentligt. De blir dessutom väldigt stressade och brukar ofta sprattla när man håller ett hårt grepp om fisken. Det sker sällan dock när man fint och försiktigt hanterar fisken utan att klämma på den. /Michael

Tack för en fin och inspirerande berättelse Michael, säger vi på Fiskejournalen.