Annons
Kalmarer och taggmakrill
Sensommar och höst är utan tvekan årets mest spännande tid för den som sportfiskar i havet. Ingen gång på året är variationen i arter så god och ingen annan gång är chansen lika stor att möta det oväntade.
I helgen besökte jag tillsammans med Jan Olsson heta makrilltillhåll i Paternosterskärgården. Vid botten gick det sällan många sekunder innan våra staggagnade krokar fick påhälsning. Skäddor, knot, fjärsing och simpor och naturligtvis mängder av makrill krokades. En del huggare lät sig dock inte krokas och lämnade småsillarna på kroken med besynnerliga snitt efter det att de nappat med en närmast sugande rörelse. Det måste vara bläckfisk, konstaterade Jan och plockade fram ett bläckfisktackel med en klassisk bläckfiskvobbler av den typ som man använder i Medelhavet.
I väntan på bläckfisken högg makrillen ömsom stenhårt ömsom superförsiktigt. Bland makrillarna kom en taggmakrill i bra storlek. Taggmakrillen är en sommargäst som aldrig är särskilt vanlig men som då och då dyker upp i stim med vanlig makrill. När solskivan försvunnit i Västerhavet lättar vi ankar och när jag fattar bläckfiskspöt för att veva upp sugs spötoppen ner mot vattenytan. Instruerad av Jan, att veva långsamt, bärgar jag mitt livs första bläcksfisk.
Denna bläckfisk ingår i släktet Loligo och familjen Kalmarer och är en av femton bläckfiskarter i Sverige. Den fångas av och till vid sportfiske och då framförallt på sensommaren och hösten. Hittar man dem kan man fiska riktat efter dem med bläckfiskkrok och agn eller med bläckfiskvobbler.
Anders Nicander
