147 000 skarvar nöter ner fiskbestånden

Trettio procent av den odlade öringen och nästan lika mycket lax. Det är vad skarven äter i nedre Dalälven. För att ta ett av många vetenskapligt verifierade exempel. Ändå är länsstyrelserna mycket restriktiva att bevilja tillstånd för skyddsjakt.

Kunskapen om vad skarven äter är numera god. Den äter fisk. Den äter väldigt mycket fisk. Så mycket fisk att den riskerar att slå ut hela fiskbestånd.

I Älvkarleby hade man en gång ett fantastiskt fiske efter lax och havsöring. Ett fiske som nu mer eller mindre kollapsat. Fiskevårdsföreningen har med egna ögon sett hur skarvens explosionsartade intåg förändrat det.

– Tittar man på hur många fiskekort vi sålde i slutet av nittiotalet så är vi långt ifrån det nu. De bästa åren fångade vi närmare 7 000 havsöringar och sålde 14 000-15 000 dag-fiskekort. Nu fångar vi 600 och säljer 2 000-3 000 dagkort, säger Janne Olsson som är ordförande till Älvkarleby sportfiskeklubb till SVT.

– Vi är väldigt måna om att bevisa varför vi inte har någon fisketurism på havsöring längre. Det är på grund av skarven.

För att bevisa sin tes letar man efter så kallade pit tags med metalldetektor där skarven har sina bon. En Pit tag är en liten sändare som forskningssyfte opereras in i lax-och havsöringungarna som sätts ut i älven.

Man räknar med att det finns 73 500 skarvpar i Sverige.

Vi fick helt nyligen en ny förvaltningsplan för skarv. Kort sammanfattat den beskrivas att skyddsjakt är möjlig stor utsträckning det ligger på den en skilda länsstyrelsen att besluta om skyddsjakt ska tillåtas eller inte. När det enorma skarvbeståndet ställs mot hotade fiskbestånd drar fisken det kortaste strået.

Varför man tycker det är viktigare att vi har en enormt stark skarvstam än att vi har stabila bestånd av fisk kan vi bara spekulera i.